Har haft fullt upp som vanligt så bloggen har hamnat på sidan om. Jobbar mest hela tiden..

Alvin är snart 5 månader, han har fått sin första tand den 14/7 och rullar runt som en tok..

Sen har det mest fruktansvärda och tragiska hänt i mitt liv. Min älskade Wanity har somnat in.

Idag är det 2 veckor sen hon fick somna in, min älskade älskade häst.

Älskade denna häst villkorlslöst, hon var min värld mitt allt, mitt tjuriga lilla fuxsto,som nu har gått vidare..UTAN matte :(

2 veckor har gått och jag gråter fortfarande, det gör så ont av bara tanken. Står inte ut med att inte kunna sitta på hennes rygg, att mysa med henne i stallet eller bara fara ut i skogen.

Med henne kunde man bara släppa alla tankarna och bara vara..

Det finns mycket som jag älskade med henne som jag vet att jag aldrig kommer att få igen med en ny häst.

Älskade hennes sätt att tvärnita och vägra gå en meter när det satt fel ryttare på hennes rygg, att hon var lättlastad,hon gick alltid bara rakt in, att hon alltid hoppade varenda hinder, hur dom än såg ut och hur höga dom än var, att hon var världens lugnaste i stallet och man kan då verklgien säga att hon var en av dom snällaste hästarna man kan hitta.. Hon älskade verkligen livet ute på mamma och pappas gård, lunget och att bara kunna beta...

Nu ligger min älskade Wanity på sin sista vila ute i Västmark, med ca 40 andra hästar på "hästvilan". Kanske orkar jag en dag åka till hennes grav men inte just nu...

tack och hejs